studentemelie

ibland tror jag att det är något fel i mitt huvud. när jag sover någon annan stans än hemmai min säng drömmer jag helt urspårade drömmar. och så fortsätter jag med det när jag kommer hem också. "inte hemma" är även hos mina föräldrar, där jag ju inte alls har tillbringat ungefär 20 år av mitt liv. nej, det är tydligen en stor omställning att komma dit. för sig sover jag numera i min brors fd rum, vägg i vägg med det rum som var mitt. ja, det kanske är det då. den här helgen hände det i alla fall massor. bland annat hade min mamma plöjt upp hela vår baksida, så att den såg sådär knögglig ut som åkrarna gör på hösten. och på alla "kullar" var det planterat blommor. jättefint? jag träffade även på en superhjälte. en vanlig människa som kunde flyga när hankastade påsig sin mantel. och så stod soffan i vägen för altandörren, så man var tvungen att ta ett jättehopp och sen kräla över soffan för att ta sig in. givetvis i leriga gummistövlar efter en tur på "åkern". är det verkligen normalt att drömma såhär? gör alla det?